Yogisk förlossning

Kan man föda barn yogiskt? Jag tror det. Vid varje graviditet har jag gått på gravidyoga, men det var först vid min tredje förlossning som jag verkligen fattade allt. Här delar jag med mig av hur min tredje förlossning gick till. Avgör själv om den är yogisk eller inte.

Så var påsken över. Skulle bebisen för evigt stanna i min mage? Som tur var inte. Från att ha gått med en stor mage och känt frustration ena dagen så har jag nu en bebis i min famn och känner bara lycka. (Okej, trötthet också kanske. Men det är underordnat.)

Den här gången startade det med att vattnet gick när jag låg i sängen mitt i natten. Ovanlig känsla får jag säga. Värkarna tilltog också och vi ringde in barnvakt (min pappa) och doula (min mamma) och åkte in till förlossningen. Spända av förväntan – äntligen skedde det som vi väntat på så länge – men också lite nervösa – ska vi verkligen utsätta oss för det här igen?

När vi kom in till förlossningen så fick jag lägga mig i sängen för att ta alla tester. Jag var bara öppen några centimeter än så länge. Barnmorskan behövde också lyssna på bebisen för att se att den mådde bra. Vi satte på min spellista med mina yogamantran som jag förberett och alla tester såg bra ut, så barnmorskan satte akupunktur på mig och vi bestämde oss för att jag skulle ta ett varmt bad för att kunna slappna av. Det var verkligen skönt att känna vattnets värme och det gav mig en känsla av tyngdlöshet, som kändes fantastisk med min stora mage. Varje värk försökte jag andas ut och hela tiden slappna av, så att bebisen skulle ha det lättare för att komma ner genom mitt bäcken. Jag hängde mestadels på huk mot badkarskanten. Absolut inte lätt eller smärtfritt på något sätt, om jag minns rätt, men med mina yogaförberedelser och ett otroligt stöd från min man och vår doula så gick det bra. De servade hela tiden med dryck, massage, peppande ord, hålla i handen och annat som jag behövde.

Efter badet hade styrkan på toppen av värkarna trappats upp till nästintill outhärdliga och jag gick med på att ta lite lustgas för att kunna fortsätta slappna av. Barnmorskan undersökte mig igen och nu var jag nästan helt öppen och fick tydligen börja krysta när jag kände att krystvärkarna kom. Jag och min man kollade på varandra med samma min: vadå, redan??

Efter mindre än tre timmar inne på förlossningen så födde jag, tillsammans med min man och vår doula, en frisk och underbar dotter! Hon var mindre än sina storebröder, men en exakt kopia av hur de såg ut när de föddes. Helt perfekt!

 

Jag kan varmt rekommendera att ha med någon extra person på förlossningen. Det underlättar så mycket för både mamman och partnern. Min man kunde nu helt fokusera på att finnas till för mig. Ville jag bara att han skulle stå bredvid och hålla min hand så kunde han det. Och min mamma som var med fick nog ett minne för livet. Och så hann hon ta några bilder under tiden också, vilket min man inte hunnit göra.

Men nu har ett nytt litet liv kommit till världen. Det är ofattbart så små de kan vara, dessa fingrar och tår. Vi har fått en till att älska och jag har antagligen blivit utkonkurrerad från första platsen vad gäller min mans favorittjejer. Jag har i alla fall helt klart fått en ny favorittjej.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s