Min debut som lärare

Under yogadagarna på Ängsbacka hade jag tagit på mig att hålla mitt första practicum, dvs hålla ett obligatoriskt yogapass för de andra som ska bli lärare. Jag hade valt ett pass som jag gjort flera gånger och förberett mig hyfsat. Men jag hade inte byggt upp någon större nervositet kring det hela. Jag fick öva lite på en vän dagen innan och insåg att jag inte alls var så förberedd som jag trott. Det är ju jättesvårt att förklara övningarna på ett så enkelt sätt att de hela tiden kan sitta och blunda. Det blev många ändringar och överstrykningar.

Och så gick jag upp där. På det lilla podiet, framför ungefär 35 förväntansfulla yogisar. Och bara gjorde det. Vilken känsla! Orden bara kom och jag kände en sån styrka och glädje. De gjorde snällt precis som jag sa och jag avslutade med den svenska versionen av ”May the long time sun”, som man alltid ska tona ut med. Jag frågade vår lärare, som ursprungligen är från USA, men nu bor i Italien, om det var okej att jag sjöng den på svenska. Och då sa hon att hon aldrig hört den versionen förut men att den var jättevacker. Och att det självklart gick bra. Att få de fina orden från Sada Sat Kaur kändes ofattbart och värmde rakt in i själen.

Jag fick verkligen mersmak och har redan börjat tänka på när jag ska få vara med om detta igen. För snart händer det. Nu börjar resan. Läs gärna mer under Aktuellt, om du är intresserad av var jag ska hålla i yoga.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s