Att hålla i en Sadhana

I lördags var det dags för mig att hålla i min första Sadhana, som är den yogiska morgonrutinen. Till min hjälp hade jag Anna, som också läser till yogalärare. Vi hade bestämt att vi båda skulle läsa Japji, som man enligt Aquarian Sadhana ska börja med att recitera. Vi kunde inte verserna utantill (såklart, det är 40 verser på språket gurmuki, så det tar ett tag att lära sig) men läste den tillsammans med en inspelning.

När vi skulle börja läsa så var salen tom. Inte en enda person skulle få höra vårt trevande att försöka uttala orden på rätt sätt. Klockan var halv sju, den första lördagen i maj och där satt vi två. En massa ljus var tända och utanför hade Karlstads sol redan gått upp.

Men så öppnades ytterdörren. Och en ung man kom in. Vi skulle inte behöva vara helt ensamma. Och då öppnades dörren igen. Och in kom en äldre man haltandes på en käpp. Då får jag erkänna att pulsen ökade lite på mig, som ju snart skulle hålla i yogapasset. Att hålla i ett vanligt yogapass gör mig faktiskt inte särskilt nervös, även fast jag inte gjort det så många gånger. Men medicinsk yoga, som det kallas när man gör lite enklare övningar och som skulle behövas för mannen med käppen, var inget jag förberett varken mig eller yogapasset på. (Han behövde sitta på en stol under större delen av passet.) Den andra yngre mannen var helt nybörjare på kundaliniyoga. Så hur gör man då på sin Sadhana, som ska vara ett energifyllt pass, med få pauser och väldigt lite prat?

Lite improvisation såklart. Men med de ramar jag bestämt från början, med yogapasset ”Cleanse the body and disease prevention”. Och jag tror det gick ganska bra.

Efter yogapasset guidade Anna oss in i meditationen, som är speciell för Aquarian Sadhana. Då sjunger vi nämligen sju olika mantran, under 62 minuter, tillsammans. Den yngre mannen gick under det andra mantrat. (Men jag fick ett meddelande av honom att han uppskattat yogan men inte haft ro i kroppen att stanna kvar och meditera.) Den äldre mannen höll ut hela vägen. Så efter att vi tonat ut tillsammans så tackade vi mannen så mycket för att han hade kommit. Han sa att han brukade gå på medicinsk yoga men att han varit lite nyfiken på Sadhana och tyckte väldigt mycket om den stunden vi delat tillsammans. Han berättade att han har MS och därför har väldigt svårt med vissa rörelser. Men att just det här passet känts väldigt skönt för hans kropp, trots att det var många övningar som var helt omöjliga för honom att göra. Så han undrade om han kunde få passet, så att han kunde fortsätta att öva hemma. Såklart att han fick! Och mitt hjärta blev alldeles varmt av mannens innerliga glädje för vad yogan gjorde med hans sjuka kropp.

Men han hade bråttom hem. Så det blev bara Anna och jag som åt gröt efteråt. Gröt med massor av goda yogiska kryddor, frön och färsk frukt på. Och vi pratade igenom hur vår första Sadhana hade gått. Vi kom fram till att man får de utmaningar som man klarar av. Och att vi gärna utmanar oss själva någon mer gång. För den yogiska morgonrutinen är magisk och jag hoppas att du någon gång får uppleva den!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s