Sommarreflektioner

Den här våren har nog gått rekordfort, tror jag. Först var det snö och kall vinter. Sen mer kyla. Och pang, så kom sommaren. Och idag är det midsommarafton. Lite kallare ute, men solen skiner. Jag kan se tillbaka på en händelserik period, med förändringar som prövat mig som människa.

Och det är just i dessa påfrestande stunder som jag har yogan att tacka för så mycket. Visst, jag har prioriterat ner yogan lite. Men den finns alltid där. Kanske blir det en kortare yogastund på morgonen än vad jag brukar göra. Men den där stunden, då jag hittar mitt fokus, finns alltid där. Kanske springer jag på i ett lite för högt tempo. Men stunden då jag känner inåt och hittar kontakten med mitt andetag finns alltid där. Kanske väntar jag lite för länge med att se kroppens signaler, men jag har lärt mig att se dem och även lyssna på dem. Är man trött så behöver kroppen vila. Börjar man bli sjuk så behöver kroppen och hjärnan också vila.

Yogan har gett mig så mycket. Mer än det går att beskriva. Men egentligen är det inga svåra saker. Det är bara att lyssna på sig själv. Vilket kan vara det svåraste som finns också. 🙂

I måndags avslutade jag den sista yogakursen innan sommaren. Mina fina deltagare fick efter passet dela med sig om vad de tar med sig från yogan in i sommaren. Och jag tror inte att det är själva övningarna de flesta har nytta av att ha lärt sig. Det är mer ett förhållningssätt. Hur man vill vara mot sig själv och hur man vill ta sig an livet. Jag är så glad att kunna förmedla detta för mig livsviktiga förhållningssättet. Kärlek till dig själv. Tacksamhet. Tillit till att allt är som det ska vara.

Ta hand om dig i sommar! Vi ses igen när löven börjar gulna och vi längtar efter att tända en brasa och mysa under en filt. ❤ Men först – njut av sommaren!